Italian Early Renaissance Painter, 1445-1510 Italian painter and draughtsman. In his lifetime he was one of the most esteemed painters in Italy, enjoying the patronage of the leading families of Florence, in particular the Medici and their banking clients. He was summoned to take part in the decoration of the Sistine Chapel in Rome, was highly commended by diplomatic agents to Ludovico Sforza in Milan and Isabella d Este in Mantua and also received enthusiastic praise from the famous mathematician Luca Pacioli and the humanist poet Ugolino Verino. By the time of his death, however, Botticelli s reputation was already waning. He was overshadowed first by the advent of what Vasari called the maniera devota, a new style by Perugino, Francesco Francia and the young Raphael, whose new and humanly affective sentiment, infused atmospheric effects and sweet colourism took Italy by storm; he was then eclipsed with the establishment immediately afterwards of the High Renaissance style, which Vasari called the modern manner, in the paintings of Michelangelo and the mature works of Raphael in the Vatican. From that time his name virtually disappeared until the reassessment of his reputation that gathered momentum in the 1890s   Related Paintings of Sandro Botticelli :. | The Birth of Venus | The Birth of Venus | Cristofano dell'Altissimo,Portrait of Marsilio Ficino | Bardi Altarpiece | Venus and Mars |
Related Artists:
Joseph Denis Odevaere
1778-1830,Flemish painter. He attended evening classes at the Bruges Academie in 1794-5 and then went to Paris, where he entered the studio of the Bruges artist Joseph-Benoet Suvee. In 1801 he began training under Jacques-Louis David and in 1804 won the Prix de Rome for his Death of Phocion (Paris, Ecole N. Sup. B.-A.), in which he faithfully adhered to the principles of David's teaching. Before going to Italy he spent a year in Bruges carrying out portrait commissions, including the Marquis de Chauvelin (1805; Bruges, Groeningemus.). During his time in Rome (1805-12) he copied antique and Renaissance works, taking a particular interest in Raphael, who features in his wash drawing the Master of Urbino Introduced by Bramante to Julius II (1807; Bruges, Groeningemus.), a study for a lost painting. Around 1811 he was among the artists chosen to decorate the Palazzo del Quirinale for Napoleon's visit, although he never executed more than a sketch, Tanaquil Predicting the Future Greatness of Servius Tullius (c. 1811-12; Dijon, Mus. Magnin). Odevaere successfully exhibited in Paris in 1812 and then moved to Ghent, showing works at the Salon there two years later. After the union of the Low Countries in 1815 he became official painter to William I. As a result of this post he executed several works illustrating the history of the Dutch royal family, including the Prince of Orange Wounded at Waterloo (1817) and the Battle of Nieuwpoort (1820; both Brussels, Pal. Nation, on dep. Brussels, Pal. Justice). In 1815 he was commissioned to recover works of art taken from the Low Countries by the French. David's arrival in Brussels in 1816 coincided with the beginning of Odevaere's most ambitious composition, the Departure of the Athenians for Salamis (1816-25; Brussels, Mus. A. Anc.), inspired as much by Jean-Auguste-Dominique Ingres as by David, although the latter frequently advised Odevaere on the painting. From 1825 to 1829 he worked on a series of paintings conveying his support of the philhellenic committees created during the Greek War of Independence.
Miller, Richard Emil
American Impressionist Painter, 1875-1943
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).